är en Bruce Robert design , Norfolk 43, du kan se det här, bläddra långt ned på sidan så ser ni vår båt.
Vi började planera när vi satt 850 km från havet i Mbeya, i södra höglandet i Tanzania. Planera vår drömbåt som skulle ta oss säkert över de sju haven.
Hon skulle vara av stål, för säkerhet, ekonomi och för att det är ett material som Kjell är van vid. Hon skulle vara stor nog för oss själva och ett antal gäster och fungera att bo i under långa perioder.
Det var mycket fram och tillbaka… Många brev med ritningar fick vi tillsänt …
Storleken var även något vi verkligen funderade på …. Efter mycket vårdade fastnade vi ved Bruce Roberts Norfolk 43.
Vi letade även efter begagnade båtar men utbudet då (84), var mycket begränsat och priserna var höga.
Därför bestämde vi att bygga själv. Då skulle vi få tid att spara pengar under tiden !?
Efter ett halvt års byggande väl hemma, fick Kjell ett erbjudande om ett nytt jobb i Afrika. Det var så frestande att vi inte kunde motstå detta. Hus med egen strand ved Indiska Oceanen vem kan säga nej till det?
Vi packade våra saker, stuvade undan båtbyggar -prylarna, svepa skrovet ini presenning … nå fick det vänta!
Väl i Afrika på kanten av Indiska Ocean sög det i seglartarmen… Segla må man annars dör man… Så Kjell hittade en segelbåt i Mombasa. I ett bedrövlig skick, men dock . Kjell tyckte det var ett klipp, så Aqariuella blev våran.
Det var mycket jobb även om det var trevligt. Till slut när Kjells kontrakt började närma sig slutet kom Kjell på det fantastisk fina ide att vi kunde segla henne hem!?
Hur tänkte vi då….. Vi hade planer om att segla långt när Maridadi(projekt-namn på båtbygget) blev färdig, men vi visste inte om vi verkligen gillade det . Semestersegling är en ting och långsegling något helt annat (misstänkte vi)
Våra tankar var att det skulle bli ett fint prov på hur vi tacklade detta. Läs om detta här
Vi hade en mycket hård resa men också en fin tur med många glädje ämnen och fina upplevelser. Vi kom hem med en starkare lust att långsegla än någonsin tidigare, alla strapatser till trots.
Efter att vi hade seglat Aquariella i 10 månader, från Kenya runt Syd-Afrika, visste vi att detta med långsegling verkligen var vår melodi... Därför satte vi full fart med vårt båtbygge (projekt-namn Maridadi). Hon var nästan plåtfärdig, men bara nästad ihop, så det låg ändlösa timmar med svetsning och mycket annat jobb, framför oss.
Vi byggde färdigt Maridadi i loppet av 6 år. Detta samtidigt som vi jobbade som galna för att få ihop ett litet sparkapital och betala lånet på vårt lilla hus.
Vi hade båten stående ute i trädgården. Det gjorde att det blev mycket extra arbete. Vi fick städa undan alla verktygen varje gång vi hade jobbat och dessutom var det vått och kallt. Ritningarna var också ganska dåliga så det var mycket man fick klura ut själva. Vår budget var minimal så vi tillverkade allt som gick själv. Det var nyttigt men tog tid. Dessutom seglade vi minimum 5 veckor varje sommar för att hålla drömmen levande.
Vi var optimistiska, och fick hyrt ut vårt hus. Planen var att vi skulle segla det året men ack,- saker tar ibland lite mer tid än man tänkt sig, så vi fick flytta in i en tom båt och bygga vidare medan vi bodde ombord. Det blev inte effektivt så vi hade en hel del kvar att göra när sommaren kom..... Då satt vi en deadline ..vi skulle iväg... Så när tiden rann iväg lastade vi in resten av byggmaterialet och kastade loss, inte en vinter till.